Fusion - framtidens energikälla?
Projektbeskrivning:
Fusionsenergin är universums fundamentala energikälla. Alla stjärnor, inklusive vår egen sol, alstrar värme och strålningsenergi genom en sammansmältning av lätta atomkärnor som väte, deuterium eller tritium.
Livet på jorden uppstod och upprätthålls också genom den kontinuerliga tillförseln av energi från solstrålningen. Denna, förnybara energi räcker emellertid inte till för våra behov. I de fossila bränslena har solenergi lagrats genom årmiljoner, men på grund av miljöförstöringen vill vi avveckla användningen av dessa så snart som möjligt. Men vi har emellertid en annan möjlighet: vi kan bygga våra egna solar på jorden!
Inom fusionsforskningen vill man upphetta och innesluta en het gas (s.k. plasma) så att energi kan produceras på liknande sätt som i solen. Vid dessa höga temperaturer rör sig de lätta atomkärnorna så fort att de kan slås samman (fusion) och snabbt sönderfalla i nya partiklar med ännu högre hastigheter. Överskottsenergin från reaktionerna tas till vara genom att värme från fusionsreaktorns väggar får bilda ånga som driver elgeneratorer. Det ringformade plasmat består av laddade partiklar (vätejoner och elektroner) som skyddas från reaktorväggarna m.h.a. ett inneslutande magnetfält. Uppvärmningen åstadkoms genom att en ström dras genom ringen, precis som när en glödtråd blir varm i en lampa.
Fusionsenergin är kanske det främsta alternativet för framställning av miljövänlig elenergi i stor skala i framtiden.
Uppgiften går ut på att:
* Förklara hur fusionsenergi bildas
* Diskutera olika lösningar inom
fusionsforskningen
* Bedöma vilken väg som verkar bäst
* Diskutera hur och när fusionsenergin blir
en viktig del av energiförsörjningen
Länk: http://www.alfvenlab.kth.se/fusion/edu/gymnsam/projekt5.pdf
Fusionsenergin är universums fundamentala energikälla. Alla stjärnor, inklusive vår egen sol, alstrar värme och strålningsenergi genom en sammansmältning av lätta atomkärnor som väte, deuterium eller tritium.
Livet på jorden uppstod och upprätthålls också genom den kontinuerliga tillförseln av energi från solstrålningen. Denna, förnybara energi räcker emellertid inte till för våra behov. I de fossila bränslena har solenergi lagrats genom årmiljoner, men på grund av miljöförstöringen vill vi avveckla användningen av dessa så snart som möjligt. Men vi har emellertid en annan möjlighet: vi kan bygga våra egna solar på jorden!
Inom fusionsforskningen vill man upphetta och innesluta en het gas (s.k. plasma) så att energi kan produceras på liknande sätt som i solen. Vid dessa höga temperaturer rör sig de lätta atomkärnorna så fort att de kan slås samman (fusion) och snabbt sönderfalla i nya partiklar med ännu högre hastigheter. Överskottsenergin från reaktionerna tas till vara genom att värme från fusionsreaktorns väggar får bilda ånga som driver elgeneratorer. Det ringformade plasmat består av laddade partiklar (vätejoner och elektroner) som skyddas från reaktorväggarna m.h.a. ett inneslutande magnetfält. Uppvärmningen åstadkoms genom att en ström dras genom ringen, precis som när en glödtråd blir varm i en lampa.
Fusionsenergin är kanske det främsta alternativet för framställning av miljövänlig elenergi i stor skala i framtiden.
Uppgiften går ut på att:
* Förklara hur fusionsenergi bildas
* Diskutera olika lösningar inom
fusionsforskningen
* Bedöma vilken väg som verkar bäst
* Diskutera hur och när fusionsenergin blir
en viktig del av energiförsörjningen
Länk: http://www.alfvenlab.kth.se/fusion/edu/gymnsam/projekt5.pdf
Projektet kan sökas:
Året om
Information om handledaren:
Jan Scheffel är Professor vid Kungliga Tekniska Högskolan
Svarar på frågor inom: fusion, fysik, plasma
Kort presentation: Jag är professor i teoretisk fusion plasma fysik vid KTH.
Är du intresserad av det här projektet?
Skickat ett e-mail till Jan Scheffel via formuläret nedan
Är det verkligen bara att skicka ett e-mail, så kan jag göra projektet?
- JA, det är det! Visa ditt intresse är allt du behöver göra!
Observera att den här tjänsten är avsedd
främst för gymnasieelever vid svenska gymnasieskolor
Vi ber dig även att inte kontakta flera forskare samtidigt.
Om du inte är en gymnasieelev vid en svensk gymnasieskola,
går det bra att kontakta oss via mail på projektbanken@fuf.org.
Hur kan ett e-mail se ut?